Sök:

Sökresultat:

2924 Uppsatser om Ämnesplan 2011 - Sida 1 av 195

Har syftet att stÀrka konsumentskyddet uppnÄtts i och med införlivandet av FastighetsmÀklarlag (2011:666)? : 8, 11, 12, 14, 16, 18, 20 och 29 §§ FML

The purpose of this thesis is to investigate the new real estate brokerage Act and to see whether the main intent, to strengthen the consumer protection, has been fulfilled through the implementation of the 2011 Act. The real estate agent legislation is made to protect both the buyer and seller throughout the property transaction. Although the intent is to protect the consumer, it is not unusual that disputes arises. To avoid disputes concerning the property transaction, the 2011 legislation opens up for greater transparency in the mediation process. The protection for the consumer has been considerably stronger since the 2011 legislation was implemented.

GymnasielĂ€rare och Matematik 1 : ÅskĂ„dliggörande av gymnasielĂ€rares synpunkter pĂ„ förĂ€ndringarna i kursplanen för matematik 1 i Gy 2011

Syftet med undersökningen Àr att ÄskÄdliggöra hur gymnasielÀrare i matematik samtycker nÄgra utvalda förÀndringar i gymnasiereformen Gy 2011, frÀmst i förhÄllande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen Àr inte att svara pÄ frÄgan hur den svenska lÀrarkÄren tÀnker kring dessa förÀndringar, utan att fÄ fram en mÀngd olika Äsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lÀrarnas Äsikter gÄr isÀr bÄde sinsemellan och mellan lÀrare och Skolverket och regeringen, men att man Àven samtycker pÄ flera punkter bland de förÀndringar som gjorts i Gy 2011..

En jÀmförelse av gymnasiets nya Àmnesplan i fysik med kursplan 2000

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

AnvĂ€ndbarheten av "Kemins År 2011" i kemiundervisningen pĂ„ gymnasiet - i relation till lĂ€roplanen (Gy 2011), Ă€mnesplanen i kemi och elevers intressen

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Sammanfattningar av projektarbeten. FöretagslÀkarkursen VÀst 2010/2011

I denna rapport presenteras sammanfattningar frÄn de projektarbeten som genomförts inom ramen för uppdragsutbildningen FöretagslÀkarkursen VÀst 2010/2011, vid Sahlgrenska akademin.

Utrikespolitiskt beslutsfattande : En studie om hur en militÀr intervention kunde godkÀnnas av FN

This study in political science examines the UN adopted resolution 1970 (2011) andresolution 1973 (2011) on the basis of foreign policy decision-making. The study aims toexplain how the UN principle of Responsibility to Protect came to be legitimized for the firsttime by the UN Security Council in the Libya conflict in 2011. By a poliheuristic perspectivethe study attempt to explain Russia and China?s acting in the voting of resolution 1970 andresolution 1973. The background to the conflict in Libya 2011 is presented in the study aswell as the Security Council?s actions during the conflict, from the beginning of the conflictuntil the adoption of resolution 1973.

FrÄn Tahrirtorget till ett(o)demokratiskt Egypten? : -Demokratins förutsÀttningar och utmaningar i Egypten, efter den arabiska vÄren 2011

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

Digital kompetens och Gy 2011 : -En kritisk diskursanalys

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Den ideologiska lÀroplanen : En kvalitativ studie av kunskapsdiskurser i Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Historieundervisningens förÀndring : En studie av mÄlen i 1994 Ärs kursplan och 2011 Ärs Àmnesplan

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur den gamla kursplanen i historia frĂ„n 1994 skiljer sig frĂ„n den nya Ă€mnesplanen i historia frĂ„n 2011.Metoden för uppsatsen Ă€r en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen frĂ„n 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet Ă€r att Ă€mnesplanen och kursplanens innehĂ„ll skiljer sig Ă„t. Vi ser tendenser till att Ă€mnesplanen Ă€r utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehĂ„lla, medan Kursplanen Ă€r mer övergripande.Slutsatsen Ă€r att vĂ„r undersökning Ă€r relevant dĂ„ den visar pĂ„ vilka förĂ€ndringar verksamma lĂ€rare mĂ„ste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan Ă€mnesplanen och den didaktiska forskningen..

TrÀdslagsval och trÀdslagsförÀndring i KrÄnge mellan Ären 1864 ? 2010/2011

Syftet var att beskriva trÀdslagsförÀndringen i KrÄnge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsÀgare vid trÀdslagsval och vad styr dem? För att besvara frÄgorna jÀmfördes en Laga skifteskarta frÄn Är 1864 med ett ortofoto frÄn 2010/2011. Vidare skickades en enkÀt ut till 18 skogsÀgare i KrÄnge.Resultatet visade att mÄnga avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.

Miljötillsynsförordning 2011:13? vad hÀnde sen? : En kvalitativ stud ie om miljö- ochhÀlsoskyddsinspektörers upplevelse avtolkningsutrymmet i miljöbalken i relation tillnÀrbyrÄkratiteorin

Miljöbalken Àr en svensk ramlag som syftar till att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön pÄ ett hÄllbart sÀtt, men i och med att balken Àr en ramlag kanden ocksÄ ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsÀtts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken Àr miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förÀndrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trÀdde ikraft, dÄ förordningens syfte Àr att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjÀlp av Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrati.Studien visar pÄ att majoriteten av miljö- och hÀlsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som nÀrbyrÄkrater dÄ de har ett stort inflytande pÄ hur lagen implementeras.

Vem Àr man och vem Àr du? : En studie i bruket av du som generiskt pronomen

I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestÀmt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av generiskt du har ökat i relation till anvÀndandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet bestÄr av Ätergivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belÀgg för generiskt du och man har studerats för vartdera Äret. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belÀgg Är 1991 var 5 %.

Ideologiska bakgrunder och nyhetsförmedling : En diskursanalys av tvÄ svenska dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i libyska inbördeskriget 2011

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

GTRS och dess funktioner i Nordic Battlegroup 2011

Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jĂ€mförs med det Ă€ldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att fĂ„ fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. DĂ€refter behandlas Nordic Battlegroup 2011, dĂ€r det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och nĂ„gra typfall baserat pĂ„ uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs ocksĂ„ dĂ€r sjĂ€lva kommunikationsnĂ€tet frĂ„n Sverige till missionsomrĂ„de avhandlas. Även de olika radioapparaterna som nyttjas och deras anvĂ€ndningsomrĂ„de behandlas.

1 NĂ€sta sida ->